BIM står för Building Information Model (Byggnadsinformations-modell). Modellen innehåller digitala objekt med specificerade egenskaper.

Objekten i modellen representerar faktiska objekt som exempelvis en pelare, en vägg eller ett rör. Ett BIM-objekt blir som ett datapaket som innehåller en grafisk vy över objektet samt dess egenskaper. Somliga egenskaper kan vara geometriska, t ex bredd, höjd och längd, medan andra kan vara "metadata" som t ex brandklass eller ingående material. Det viktigaste området inom BIM är informationen som lagras i objekten samt på vilket sätt den används.

Syftet med BIM är att kunna redovisa alla förutsättningar för byggnaden på ett tydligt, visuellt och strukturerat sätt. Detta medför även att beslut kan fattas på bättre fakta.

​Målet är att i byggnadens livscykel minska projekteringskostnader, produktionskostnader, energiförbrukning och förvaltningskostnader, och att ändå kunna skapa en fastighet med hög kvalité och med mindre klimatavtryck.

​Det är viktigt att man kan nyttja den digitala informationen i byggprojektets alla skeden och att man inte tappar information vid överföring mellan olika parter och/eller programvaror. Med BIM ska all information samlas digitalt och finnas tillgänglig för alla när och var den än behövs. När BIM används skapas ett kontinuerligt informationsflöde.

Röd linje - önskat informationsflöde. Blå linje - traditionellt informationsflöde

​BIM kan se olika ut i olika projekt. I början av ett byggprojekt är det viktigt att ställa krav på hur den digitala modellen ska nyttjas i de olika skedena.